Varm I Låren, Kall På Kärlek

Jag är Kitty May

Jag har kört V8 själv, med handen på en spak
Kände varje läge – hur den bultade och var mjuk men rak
Men nu låter jag grabbarna styra, medan jag lutar mig bak
För jag vill känna farten, inte hålla något kvar

Jag hoppar in i gängets vagn, där bak där jag vill va
Med öl i ena handen och en blick som säger “kom, men du får inget om du inte ska”
Jag är inte här för att sakta ner,
Jag vill ha fart och kanske något mer.

Jag är Kitty May – och jag vet jag är het
Alla killar vill ha mig i säng, men bara om jag vill
Du får vara med i mitt spel, om du vet hur man spelar rätt
Men gör du något fel, då får du bara drömma att du min kropp sett

Sätet där bak är min tron, lacken glänser som min hud
Jag skrattar högt i neonljus, och känner nattens lust
Jag har ingen egen bil – men jag har fått många att spinna
Och när din “spak” känns rätt – då vet du, har du chans att vinna

Jag gillar spelet, gillar jakten, gillar smaken av läppar
Och när din hand landar rätt – ja, då blir jag kanske din kvälls kvinna
Men inget går för snabbt här, inget utan mitt ja
För jag är hon som leker hårt – men alltid vet exakt hur jag ska va

Jag är Kitty May – kåt, snygg och fri
Du vill ha mig, men jag tar dig bara om jag vill bli din för en natt….
Jag älskar leken, och jag älskar när du darrar
Men det är jag som bestämmer – du får aldrig bara ta mig

Jag älskar när motorn spinner, när karossen börjar skaka
Och när din “växel” klickar rätt – då vet jag att jag kommer få smaka
Jag har haft många turer, men minns bara de
Som visste hur man kör… utan att bromsa för tidigt

Jag är Kitty May – du drömmer om min kropp
Men får du mig i sängen, då får du hålla dig hårt
För jag är vild, jag är eld, jag är nattens drottning
Och får du smaka – då minns du den åtrån för evigt

Jag har ingen bil just nu…..
Om det blir du bkommer jag att styra dig
så vi kommer hem till mig
Natten blir lång och du vill ha mer,
Vi låter begär och känslor bli fler.

Tjejer På Jakt, Vem Ska Få Smaka?

Vi står där och fnissar, i klackar och läppstift så rött,
Alla killarna kollar in oss, vi vet vi är snygga förståss,
Ingen skam, ingen press, vi gör vad vi vill,
Jag gillar det här, inget att dölja, bara njuta nu.

Vi står där och spanar, på bilar och killar för oss,
Hasse, Conny, Peter och den nya killen förståss.
Ingen press, vi har våra blickar, vi gör vad vi vill,
Det här är vår kväll, vi har kul och vi vill ha mer.

Nån rörde min midja, en annan viskade tätt,
Jag skrattade högt, men sparade på min rätt.
Det var blickar, händer, värme och doft,
Tittar efter en kille som lockade mig mest.

Sakta Genom Stan

Vi rullar fram genom natten, vinden i vårt hår,
Sara skrattar högt, Camilla ler, vi vet var vi står.
[Gitarr: mjuk rytm, svaga fills i bakgrunden]
Josefin spanar på killen i Toyotan, men hon vet inte vad hon vill,
[Gitarr: långsam twangy solo som glider mellan fraser]
Jag känner på stämningen, alla är intressanta, men vi håller det chill.

För jag vet att jag får vem jag vill,
Ingen här är för bra eller dålig, vi är alla lika vilda.
Jag är här för att ha kul, känna på spänningen,
Så vem tar jag hem ikväll? Jag har inte bestämt mig än, vi får se.

Sara och Peter, de har sin egen lilla grej,
Men jag är på jakt efter mer, vi får se vem som vill ge.
Josefin flörtar, hon spelar sitt spel,
Jag ser på henne och vet att vi alla har vår egen del.

Det är så här vi är, vi flörtar för natten, ingen press,
Vi spelar vårt spel, och ingen behöver vara rädd för att testa.
Jag ser på killen i Toyotan, han har sin charm,
Men Conny vet vad han gör, det är svårt att hålla sig varm.

Och jag…
Jag vet vad jag vill, ingen behöver förstå,
Vi är bara ute för natten, det är friheten vi håller på.
Så jag väljer när jag vill, alla här är intressanta,
Och ingen här kan stoppa mig från att vara fri, fria som vi är nu.

Vem får följa med mig hem? Vi får se vad som händer nu…

Spelets Drottningar

Tillbaka på torget, där natten aldrig tar slut,
bilar glimmar, grabbar stirrar, alla söker sitt förbud.
Vi glider in med läppglans, blickar som kan döda,
men bakom varje leende gömmer vi vår gåta.

Camilla nickar åt en Buick, Sara fnissar lågt,
Josefin vinkar till Toyota-killen, och han ser förvånad ut så smått.
Vi bjuder in till värmen, vi bjuder upp till skratt,
men ingen vet att vi spelar – vi har alltid kontrollen kvar.

För vi är spelets drottningar,
vi ger ett skratt, ett steg, ett leende som brinner.
Vi leker vår lek, så glittrig och fri,
men tro mig – ingen här får hjärtat med sig.

Toyota-killen ler som om han redan vunnit,
Josefin svarar mjukt, men med ögon som blixtrar runt.
Hans vänner står bredvid, redo för nåt mer,
men de vet inte att de är statister i vår affär.

Vi dansar runt som flammor, oberörda av begär,
och varje gång de tror de når oss, glider vi isär.
Det är inte grymhet, det är bara vårt sätt,
vi flirtar med eld, men ingen får vår verklighet.

För vi är spelets drottningar,
vi styr kvällen med blickar och fingrar.
Vi bjuder på drömmar, men håller distans,
för i våra hjärtan är ingen värd en chans.

Men något skiftar i Josefin,
hon ser på honom med något som inte går i linje med spelets rutin.
Jag står i skuggan, och ser hur hon tvekar,
kan det vara så att hon faktiskt… längtar?

Har någon rört vid henne – på riktigt?
Eller är det bara ännu ett trick i natten som sviktar?
Men det finns ett djup i hennes blick just då,
som får mig att undra… vad vill hon få?

Vi är spelets drottningar,
men ibland kanske någon bränner sina vingar.
Vi spelar med känslor, men vad händer sen,
när en av oss vill känna… på riktigt igen?

Josefin ler inte längre med bara spelets min,
och jag ser i hennes ögon – hon kanske menar allvar med honom…
…för en gångs skull.

Inga Löften I Natten

Torget glöder fortfarande, men klockan har slagit tolv,
jag hänger vid huvar och baksäten där skuggorna får gå.
Camilla flörtar med nå’n snubbe i en Dodge som ser ut som nå’t årtionde fel,
Sara sitter på motorhuven, hånglar med nå’n hon inte minns, men vem vet vad det är för spel.

Jag fnissar åt en kille med för trång vit T-shirt, han försöker vara cool,
men när han lutar sig fram så faller jag ändå – det är nattens lilla gungande hjul.
Ingen här vill nå’t mer – det är bara nattens dans,
men där borta står Josefin, stilla i hans famn – det är ingen tillfällighet, ingen chans.

En gammal bilradio sprakar ur nå’n sliten högtalare i natten,
och jag sitter där i baksätet, läppar mot läppar, men inget är på riktigt – jag har bara lust, inget för evigt.
Han smeker min hals, hans fingrar glider längs med huden – det känns bra, men det är inte det han tror,
när han når längre ned så drar jag bort hans hand, vi spelar vårt spel, men han kommer inte få hela mig just nu – men vem vet, kanske senare?

Jag ler, drar fingrarna genom håret – det är så här vi gör, vi byter blickar, men vi spelar bara vårt kort.
Det är inget allvar, bara ett rus för natten, han får röra mig, men vi stannar vid spelet, för här finns inga löften, inget är för sent.
Sara byter plats igen, flörtar som om hon var född till det,
och Camilla försvinner bort med nå’n kille, medan vi håller oss kvar i den tysta, heta hemligheten.

Men mitt i röran står de där – Josefin och han,
det är nå’t i deras blick som får mig att känna att de är mer än ett spel, mer än för skoj.
Jag ser på killen bredvid mig, och jag ler för mig själv,
men mina tankar går bort – till dem jag inte kan förstå i denna tid, och det känns som om jag vet, men inte vet.

De andra är i dimman nu, skratt och kyssar utan slut,
men där står Josefin i hans armar – som om spelet inte betyder något längre, som om det var för oss två en gång.
Jag reser mig ur baksätet, drar på mig jackan, med en självsäkerhet,
ser ut över natten, för jag spelar mitt spel med charm, inget är för sent, inget är för långt bort.

För vissa vill ha mer, något djupare, något som känns och består,
men jag trivs bäst i spelet där friheten aldrig förlorar – där vi alla är fria att välja vårt spår.
Och där ser jag Josefin nu, i nå’n annans famn,
och tänker att hon har lämnat leken – men jag? Jag kör ett varv till, i min egen hamn.

Och kanske är killen bredvid mig kvällens kap,
men jag har inte bestämt mig än – vi får se vad natten ger.
Han får röra mig, men han kommer aldrig få hela mig just nu – men om vi spelar rätt, kanske senare i natt.

Leendet Du Gav Mig

Hon gled in i Toyotan utan att se sig om först,
men sen – precis innan dörren slog igen –
vände hon sig, och gav mig ett leende. Inte som förr.
Inte som när vi brukade blinka åt varann efter ett kap.
Det där leendet var… nytt.
Som om hon lämnat nåt bakom sig.
Som om hon visste – och valde.

Josefin – min kaos-syster, min partner-in-flirt –
hon såg så lugn ut, så förbaskat säker.
Inte som nån som lämnar festen i ett rus,
utan som nån som hittat nåt hon inte visste att hon sökte.

Och jag? Jag bara stod där.
Ingen svartsjuka, inget svid – bara ett varmt pirr.
Som om nåt stort precis hände –
och det var inte med mig, men det gjorde inget.
För jag vill ha natten,
vinden i håret, doften av bensin,
och inga löften som håller mig fast.

Camilla dök upp igen, med läppstiftet utsmetat
och jackan bak och fram – typiskt henne.
“Såg du Josefin?” frågade hon
och jag nickade bara. “Hon drog. Med honom.”
Camilla stirrade. “Va? Toyota-killen?”
Jag log. “Jepp. Och det såg… rätt ut, på nåt sätt.”

Vi stod där i vägkanten, bara vi två just då,
med bilar som surrade förbi som nattfjärilar.
Nåt i luften hade ändrats –
inte som att kvällen tog slut,
men som att nån annan just började.

Bak I Bilen

Peter låg redan där, halvt i mörkret,
baksätet väntade – vi visste hur det funkade.
Vi sa inte mycket, det behövdes inte alls,
jag gled in, vi möttes, som eld mot stål.

Värmen steg direkt, inga frågor, inga svar,
vi var bara kroppar som kände hur natten bar.
Vi kände varann, men ingen hör till nån,
bara två som vet exakt hur spelet ska gå.

Baksätet brinner, vi rör oss i takt,
varm hud mot skinn, inget hemligt, inget sagt.
Allt vi vill ha finns precis här och nu,
inga löften, bara lust – det är så vi gör det, du.

Det var hett, det var snabbt, men nåt i mig vred,
jag satte stopp – bara så – och gled ut utan besked.
Peter sucka lite, men han sa inte nej,
han vet hur det funkar – fri är fri, och jag är mig.

Bland träden kom Camilla, med rufsigt hår och blick,
hon såg mig dra upp dragkedjan, och fatta grejen kvickt.
“Inte din kväll?” sa hon – jag log, hon skratta till,
och utan ett ord gled hon in, så smidigt och chill.

Baksätet brinner, vi rör oss i takt,
varm hud mot skinn, inget hemligt, inget sagt.
Allt vi vill ha finns precis här och nu,
inga löften, bara lust – det är så vi gör det, du.

Jag står kvar med ciggen och vinden i håret,
hör dom där inne, deras ljud som snårar.
Visst hade det varit skönt att bara vara kvar,
men känslan försvann – och jag släpper när den drar.

Det finns inget fel, inget rätt i det vi gör,
vi följer bara lusten dit den rör.
Och jag ler i mörkret, för jag vet vad vi har,
friheten, natten – och baksätets svar.

Baksätet brinner, vi rör oss i takt,
varm hud mot skinn, inget hemligt, inget sagt.
Allt vi vill ha finns precis här och nu,
inga löften, bara lust – det är så vi gör det, du.

Jag går längs vägen, känner doften av bensin,
känner mig het, men fri – och precis som jag vill.
Natten är min, och allt jag behöver,
är en fri själ, lite glöd… och att alltid gå när det är över.

Conny och Sara

Jag går längs vägen, vinden stryker min hud,
ser Conny och Sara där vid hans bil, en bild i natten, så skön.
De håller om varann, fria själar som vi,
Inget att säga, men vi vet – vi känner friheten i våra blickar.

Conny ler och sträcker fram en öl till mig,
“Kom och häng, det är klart det inte är för sent.”
Sara blinkar till mig, en rörelse så lätt,
och där, i mörkret, känner jag hur jag ska gå vidare nu.

Fria själar på väg, vi glider genom natten,
inga regler, ingen plats, bara frihet i vårt hjärta.
Vi vet var vi hör hemma, vi hör hemma här,
och vi går dit vi vill, dit natten leder oss nu här.

Sara hoppar in i Conny’s bil, de rör sig iväg,
kanske hem, kanske till nästa hemliga plats – vem vet?
Jag står kvar, ser dom försvinna i fjärran,
men det gör inget, jag har mina egna steg att ta nu.

Jag går mot torget, och där ser jag Hasse stå,
han har sett mig innan, men nu är det något mer.
Vår blick möts, och jag känner hur vi båda dras till varann,
hans ögon glöder, hans röst låg och självsäker – vi vet vad vi vill nu.

Jag har sett så mycket, inget som kan stoppa oss nu,
vi är friheten själva, inget att hålla oss fast vid.
Så vi går vår väg, låter vinden föra oss dit,
och inget är för sent – för vi lever för nu, för här och för oss.

Hasse står där, omgiven av sina vänner, tjejer som skrattar och pratar,
men jag ser bara honom, våra blickar möts och hela världen tystnar.
Han står där och ler, men det är något i hans ögon som säger mer,
och jag vet att han vet, att vi är på samma spår, utan att säga ett ord.

Nattens Hemligheter

Jag står där med min öl, känner vinden genom håret,
ser Hasse komma fram, vi vet vad som väntar, inget mer att förlora här i mörket.
“Kommer du med mig?” Han slår en blick mot sin bil,
jag ler, rycker på axlarna, “Visst, varför inte?” Och vi drar iväg, utan något att tveka på.

Raggarbilen rullar, hans hand på ratten, men hans blick är på mig,
jag vet vad han vill, och han vet att jag inte kommer säga nej.
Vi åker genom mörka gator, ingen säger något, för inga ord behövs,
vi vet var vi ska, och det är mot en speciell plats vi dras, vi har varit där förut.

Vi stannar vid en stig, hans hand på mitt lår,
ser på mig med en glöd, och jag känner värmen slå mot oss två.
Han drar mig nära, kyssarna är heta, händerna rör sig snabbt och lätt,
jag smeker hans nacke, vi rör oss långsamt, vi vet vad exakt vad vi vill.

Kyssarna blir mer intensiva, hans tunga smyger sig in,
jag känner hur hans händer glider ner på min kropp, min kropp följer med.
Han kysser min hals, jag hör hans andetag bli snabbare,
jag svarar honom, våra kroppar rör sig tillsammans, vi följer varandra intensivt.

Inget sagt, inget lovat, men vi rör oss som vi vill,
vi vet exakt vad vi gör, inget förlorat – bara känslan som står still.
Hans händer glider längre, under klänningen, jag drar honom närmare,
jag vill ha mer, känner hans värme, och jag kan inte sluta nu, vi är där.

Vi stannar vid stigen, hans händer hittar vägen på min kropp,
jag svarar honom, vi rör oss, jag vill ha mer av detta nu, vi är fria här.
Han smeker mig, viskar något hett, jag drar honom närmare, inget ska sluta än,
vi vet precis vad vi gör – vi har ingen plan, vi bara följer nattens gång, vi vet vad vi vill.

Vi är själva här i mörkret, inget som stoppar oss nu,
han rör vid mig mer, jag känner hans kropp nära mig – vi glider samman, vi vet vad vi gör.
Det är inget förpliktande, bara en glöd som drar oss två,
ingen ånger, bara lust, bara vi – ingen annan här, vi vet vad vi ska få.

Och när vi är klara, vi åker vidare till mitt hem,
hans hand på mitt ben, jag känner hur jag dras närmare igen.
Vi stannar vid dörren, ser på varann utan att säga något mer,
jag öppnar och vi kliver in, utan att tveka, vi vet exakt vad vi har för oss här.

Vi glider in i lägenheten, ingen säger ett ord,
bara kyssarna som fortsätter, han rör sig lätt, jag vet vad vi har på gång.
Ingen brådska, vi följer varann, jag drar honom närmare, han vet vad vi vill nu,
vi glider bort i natten, vi vet exakt vad vi vill – vi släpper oss själva nu.

Hela Natten Med Dig

Jag ligger här, mörkret sveper mig tätt,
din hand på min hud, vi är i vår egen värld, inget är för sent.
Vi rör oss långsamt, vi glider, vi vet vad vi vill,
en blick, en kyss, det är vår egen natt.

Du viskar mitt namn, jag känner värmen stiga,
inget att säga, bara känslor vi kan förstå.
Jag vet vad vi gör, vi vet vad vi vill,
och när vi släpper oss fria, finns ingen plats för stopp.

Vi ligger här, nakna, inget rör oss,
din värme mot min hud, men vi rör oss inte.
Jag känner dig nära, du ligger tätt intill mig,
och trots att vi inte rör oss, finns du där, så nära.

Vi sover tillsammans, inga ord, inga rörelser,
bara andningen, du andas djupt, jag känner din rytm.
Det känns som vi är ett, men vi rör oss inte,
bara tystnaden och närheten, vi är på samma plats.

Och när vi sover, så vet jag att vi är förlorade i varann,
vi ligger här, inte för att vi måste, utan för att vi är där.
Ingen distans, bara vi – tysta och fria,
och jag känner att vi är mer än bara här och nu.

Jag vaknar långsamt, känner din kropp mot min,
vi ligger tätt, och jag vet att vi är inte klara än.
Du rör dig långsamt, vi glider samman,
och vi vet att morgonen kommer, men vi är inte klara än.

Dina läppar på min nacke, din hand på min hud,
du drar mig närmare, jag känner hur vi går igång igen.
Inget vi sa, inget vi behövde säga,
vi vet vad vi gör, vi vet att vi vill ha mer.

Och vi rör oss långsamt, vi glider, vi känner,
värmen mellan oss växer, vi är fria i det vi gör.
Jag känner dig djupt, vi rör oss i samma rytm,
och när vi ger oss iväg, är inget mer än nu – vi är här, vi är nu.

Du klär på dig, ser på mig med en sista blick,
jag vill att du stannar, men vi vet vad vi är – inget mer än nu.
Du säger farväl, men vi vet vad vi hade här,
och när du går, känns det som något inom mig brister.

Jag vill ha mer, men vi är fria, vi är vi,
och fast jag vill att du stannar, vet jag att vi går våra egna vägar.
Så när du vänder bort, känner jag hur något saknas,
men jag vet att jag måste släppa, för vi är fria – vi har inget att hålla fast vid.