

Hon Luktar Som Midnatt
Hon kom in som en storm genom dörren till baren
Med håret som eld och ögon av vin
Jag satt med min sup och försökte förklara
För mig själv att jag borde gå hem, men jag blev kvar där vid henne ändå
Hon luktar som midnatt när regnet är tungt
Som cigaretter och hemliga ord
Hon kysser som lögner som man vill tro på
Och jag vet att hon dödar mig långsamt, men jag vill ändå
Hon sa: “Jag har älskat, jag har svikit, jag har stulit och gått”
Som om det vore medaljer att visa upp stolt
Och när hon log var det som att solen brann upp
Men natten, den stannade kvar hos oss två
Hon luktar som midnatt när regnet är tungt
Som cigaretter och hemliga ord
Hon kysser som lögner som man vill tro på
Och jag vet att hon dödar mig långsamt, men jag vill ändå
Hon dansar inte – hon rör sig som en skugga
Och jag följer henne, fast jag vet vart det slutar
Man kan inte rädda ett hus som redan brunnit ner
Men man kan värma sig en sista gång vid glöden där
Hon luktar som midnatt när regnet är tungt
Som cigaretter och hemliga ord
Hon kysser som lögner som man vill tro på
Och jag vet att hon dödar mig långsamt, men jag vill ändå
Ja, jag vill ändå
Fast Jag Borde Gå Hem
Hon glider in som en skugga, tyst och kall,
röda läppar och doft av nåt som luktar bränt.
Jag borde gått, men fötterna bär mig fel,
när allt jag har är skit och nåt jag inte minns.
Hon pratar om drömmar som aldrig blev nåt,
och händer som famlar efter nåt att hålla kvar.
Jag vet att nån väntar bakom en sliten dörr,
men den stänger aldrig riktigt, den står alltid på glänt.
Jag följer med henne hem, fast jag vet att jag inte ska,
bakom min rygg brinner nåt som snart bara blir aska.
Hon är eld som bränner, jag är fången i natten,
fast jag borde stanna, fast jag borde gå hem.
Gatlyktorna kastar skuggor som spelar mig ett spratt,
som gamla sår jag gömt under sprucket lack.
Hon skrattar, men det finns nåt som aldrig blir sagt,
och jag vet att när natten slocknar, står jag kvar med allt jag tappat.
Jag följer med henne hem, fast jag vet att jag inte ska,
bakom min rygg brinner nåt som snart bara blir aska.
Hon är eld som bränner, jag är fången i natten,
fast jag borde stanna, fast jag borde gå hem.
Mellan lögner och tystnad, där skuggor blir till smuts,
vet jag inte längre vem jag är när gryningen kommer tyst.
Jag bär på en hemlighet som natten aldrig släpper,
ibland är det lättare att gå vilse än att möta sin egen skugga.
Så går vi tysta genom gator som glömt att andas,
varje steg är en sorg jag inte kan ta bort.
Jag har ett namn jag kallar hem, men det känns som ett ekande tomrum,
en plats där hjärtat är trasigt och tiden står still.
Jag följer med henne hem, fast jag vet att jag inte ska,
bakom min rygg brinner nåt som snart bara blir aska.
Hon är eld som bränner, jag är fången i natten,
fast jag borde stanna, fast jag borde gå hem.
Fast jag borde gå hem.
Allt är bra, Tack!
Jag vaknar till nyheterna – nån har skjutits i en port,
men börsen går upp, så det är väl ändå ett gott år.
Grannen har fått el-stöd, jag fick ett brev från kronofogden,
och statsministern ler som om han vet nåt vi inte borde.
Barnen lär sig räkna – men inte på fingrar,
utan på likes och följare, och hur man blir influencer.
Skolan har fått nya dörrar som går att låsa,
men böckerna är borta – de tog för mycket plats.
Allt är bra, tack – vi har trygghet och kontroll,
vi har appar som säger när vi mår dåligt i vår roll.
Allt är bra, tack – vi har kaffe och wifi,
och om du känner dig tom, finns det piller för det där.
Jag såg en man på gatan som pratade med Gud,
men ingen lyssnade – han hade ju smutsiga skor.
Vi har robotar som städar, men ingen som ser,
att vi sopar våra hjärtan under mattan varje kväll.
Kulturen är fri – så länge den säljer,
och poesin är död, men vi har poddar om självhjälp.
Jag skrev en sång om världen, men ingen ville höra,
för den saknade beat och en hook om att bli smal.
Allt är bra, tack – vi har trygghet och kontroll,
vi har appar som säger när vi mår dåligt i vår roll.
Allt är bra, tack – vi har kaffe och wifi,
och om du känner dig tom, finns det piller för det där.
Och om du tappar bort dig själv –
finns det en kurs i själv-kännedom.
Den kostar bara nio hundra nittio nio,
och du får ett diplom med ditt namn i versaler.
Allt är bra, tack – vi har trygghet och kontroll,
vi har appar som säger när vi mår dåligt i vår roll.
Allt är bra, tack – vi har kaffe och wifi,
och om du känner dig tom, finns det piller för det där.
Ja, allt är bra – tack.

